Ett hästjobb att driva eget

Viktoria Forsberg driver Riiby gård i Bergeforsen. Nu planerar hon att investera 3,5 miljoner kronor i ett nytt ridhus och stall. - Det ska bli min pensionsförsäkring, säger hon. Foto: Oscar Eriksson

Hon firar 20 år i år, med företaget som inte blev som hon tänkt men ändå rymmer allt hon önskar. Viktoria Forsberg driver Riibygård och har de bästa arbetskompisar hon kan tänka sig – 30 islandshästar.

På stallbacken på Riiby gård i Bergeforsen är det helt stilla. Det är ovanligt, förstår vi snart. Dagen innan var fylld av ridskolebarn, turridningar, tävlingar, försäljning av sadlar och inköp av hästar.
– Vem som helst hade blivit stressad, men vi älskar dagarna när det är sådär intensivt och njuter av ”att vi fått in allt det här på en dag!” Man ska gilla att jobba och att det händer saker hela tiden, om man ska klara av det här, säger Viktoria Forsberg.
Det är 20 år sedan i år, som hon såg att Riiby gård var till salu och blev blixtförälskad. Idag driver hon verksamheten tillsammans med Felicia Jönsson som är anställd, men som Viktoria betraktar som en familjemedlem. Tillsammans håller de fyra ridlektioner om dagen, sex dagar i veckan för totalt 146 ridskoleelever. Eleverna är lika många vuxna som barn. Varje år arrangerar de åtta veckors ridläger. Och utöver det tar de emot bokningar på turridning.
– När jag och min dåvarande kompanjon startade var turridning det jag ville satsa på. Men i dag är det vad vi gör minst. Det tog inte så lång tid att förstå att det var för osäkra pengar att bara leva på det. Jag tror jag delar det med många småföretagare – man vill leva sin dröm men så börjar man förstå att man måste göra annat också för att få äta och ha lite pengar att röra sig med.

Foto: Oscar Eriksson

Viktoria utbildade sig till instruktör, startade ridskolan och omvandlade långsamt det som skulle vara ett turistföretag till ett utbildningsföretag. Den rullande verksamheten gör det möjligt att planera inkomsten tre månader framåt, och turridningarna har blivit en bonus. Hennes egna arbetsuppgifter har blivit mer administrativa, och en stor del av tiden går också åt till att ta hand om alla fastigheter. Men hon sörjer inte.
– Gården, fastigheterna, hästarna – hela produkten ska skötas om. Vi säljer en känsla som är unik, här ska det vara tryggt och snällt att vara och då måste vi ta hand om det. Och det känns jättebra ända in, eftersom det är ett mer komplett företag idag – det är inte bara en hobby längre, säger Viktoria.
Just nu står hon inför något hon själv kallar en groteskt läskig satsning: att bygga ett nytt ridhus och ett nytt stall. Drömmen är ett 60 x 20 meter stort ridhus, där ridlektionerna kan hållas. Investeringen, som bör landa på ungefär 3,5 miljoner, ska både underlätta det dagliga arbetet och bli hennes pensionsförsäkring.

Att växa stegvis

Den dag hon inte orkar i samma tempo längre, vill hon kunna hyra ut stallplatser och träningsyta.
– Jag har hela tiden varit noga med att växa stegvis, och inte dra på mig stora skulder. Till den här investeringen ska jag söka stöd från Länsstyrelsen, jag har någon inlämningsuppgift jag måste klara av där först. Man måste göra det på rätt sätt bara.
Säger hon och berättar hur hon upplever att det är höga krav på henne som kvinnlig företagare. Oavsett om det är kommun, Länsstyrelse, banker eller andra företagare går det inte att komma till ett möte och fråga sig fram, hon måste vara överpåläst och veta vad hon har rätt till för att inte bli överkörd.
– Och samtidigt som du ska göra det ska du brinna för din verksamhet och jobba hela tiden. Därför har det tagit lång tid för mig att utveckla verksamheten. Men vi ska leva länge och bara jag vet vart jag ska så har jag inget problem med det.
Viktoria bor i ett stort rött hus på gården och livet och företaget sitter ihop. Hon och Felicia jobbar nära varandra, många timmar om dygnet. I dörren sitter alltid nyckeln i, och det händer ofta att hon hittar ett gäng människor i olika åldrar i sitt kök. Det är sådana som hyr in sina hästar på gården, eller tar lektioner, och sedan hittat fler och fler anledningar att stanna kvar. De hjälper till att snickra en skylt, eller fixa ett stängsel. Och så blir det tid för samtal runt bordet.
– Jag har en genuin kärlek till både människor och djur. För mig är inte familj bara blodsband, det är alla människor jag har omkring mig. Och vi behöver varandra. Idag är egot så stort hos så många, men jag tror på medmänsklighet. Jag skulle inte vara där jag är idag om jag inte haft hjälp av en mängd människor. Därför är det självklart för mig att mitt hus står öppet för alla. Man får det man ger, det är inte svårare än så.

Viktoria Forsberg

Ålder: 46
Familj: Christoffer, 10, LeiaLi, 4, Felicia, 23.
Intressen: Festivaler – jag åker på Sweden rock och Urkult varje år. Och så går jag på Timrå Hockeys matcher, att få skrika är skönt. Det är viktigt att komma ifrån ibland, man får inte bli hästnörd för då orkar man inte.
Viktoria om islandshästar: De är stabila, friska och sunda hästar, med mycket nerv men ändå så trygga att jag utan tvekan kan släppa in min fyraåring till dem. Jag hade inte kunnat ha bättre arbetskompisar.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here